Introduktion till artbestämning av fjärilar

Dessa sidor vänder sig främst till den mindre vane fjärilsskådaren och dess syfte är att dels ge en introduktion till artbestämning av fjärilar, och dels hur man på bästa sätt ska använda den här webbplatsen för att lyckas med sin artbestämning. Texten behandlar bara imago, dvs. "vuxna" fjärilar.

Är det en fjäril?

I de allra flesta fall är det enkelt att avgöra om det är en fjäril eller inte. Det mest slående gemensamma draget hos fjärilarna är att vingarna är täckta av en mosaik av fjäll. Den grupp som är närmast släkt och som ibland kan påminna lite om en fjäril är nattsländorna. Dessa har dock hår istället för fjäll på vingarna, och har i princip alltid antennerna riktade framåt vid vila. De nattsländor som oftast misstas för att vara en (liten) fjäril är de mycket små arterna i familjen Smånattsländor (Hydroptilidae).

En annan grupp av insekter som påminner lite om mycket små fjärilar är fjärilsmyggorna, som dock precis som nattsländorna i regel har hår på vingarna och aldrig fjäll.

Nattslända (Mystacides sp.)

Nattslända

Smånattslända (Hydroptilidae)

Fjärilsmygga

Det finns också några arter fjärilar vars fullbildade honor inte ser ut som en typisk fjäril. Detta gäller speciellt honorna av ett antal arter i familjen Mätare som är (i stort sett) vinglösa och inte kan flyga, samt honorna i familjen Säckspinnare som ser ut som larver.

Lycia zonaria
Hedvintermätare

Agriopis marginaria
Grågul frostmätare

Erannis defoliaria
Lindmätare

Psyche crassiorella
Större stråsäckspinnare

Viktiga saker att tänka på

Det finns några saker som är speciella, alternativt extra viktiga, när man ska artbestämma just fjärilar och därför är det lika bra att bekanta sig med dessa direkt.

Fjärilar slits

Fjärilarna slits när de flyger. Fjällen faller av och hos många arter bleknar färgen efterhand. Detta är alltid viktigt att ha i åtanke och riktigt slitna exemplar bör man i regel strunta i att försöka artbestämma. Här kommer ett par exempel på hur ett slitet respektive fräscht exemplar kan se ut.

Coenophila subrosea
Porsjordfly

Stor variation

Vissa arter varierar oerhört mycket och många av dessa är dessutom mycket vanliga. Detta är ett stort problem, speciellt för nybörjaren, men att bara vara medveten om det hjälper lite. Ta en titt på fotoöversikterna för följande mycket vanliga arter för att få en liten uppfattning om hur mycket en art kan variera.

Acleris hastiana
Videvårvecklare

Dysstroma truncata
Trubbvinklad fältmätare

Orthosia incerta
Större sälgfly

Noctua pronuba
Större bandfly

Storleken spelar roll

Här på webbplatsen anges storleken som vingbredd, dvs avståndet mellan vingspetsarna på framvingarna i utsträckt läge. Det finns en ofta en stor variation inom en art vad gäller storleken, men trots det kan storleken ofta vara mycket användbar vid artbestämningen. Storleken framgår dåligt från ett foto, så om möjligt är det bra att notera förstoringsgraden för att i efterhand kunna mäta storleken eller inkludera något av känd storlek på fotot. Här är ett exempel på två arter som är helt utan släktskap som på ett foto kan se lite lika ut, men där den ena av arterna har dubbelt så långa vingar som den andra.

Borkhausenia luridicomella
Gulhövdad skräpmal

Agnoea josephinae
Lövskogstubmal

Flygtiden

När på året en art flyger kan också vara mycket viktig information. De flesta arter flyger bara under en begränsad tid på året. Den exakta flygtiden varierar lite i landet, men inte speciellt mycket. När man gjort en artbestämning bör man därför alltid kontrollera att flygtiden stämmer för arten. Visst händer det att vissa arter flyger långt utanför sin vanliga flygtid, t.ex. om de utvecklats inomhus, men man bör alltid göra ytterligare kontroll och fyndet ska definitivt dokumneteras på något sätt för att vara trovärdigt.

På varje arts sida och även på de jämförande sidorna finns en månadstabell som visar hur vanlig en art är under årets olika veckor. Ju mörkare desto vanligare. Det som anges är i själva verket antal rapporter av imago i Artportalen under de olika veckorna, så förutom att visa när arten flyger så ger den också ett kvantitativt mått på hur ofta den rapporteras. Klickar man på en ruta så visas alla rapporter av arten under den tidsperioden.

De flesta arter flyger med en generation per säsong, men det finns de som har två generationer, några som inte har ens en generation varje år och några arter som flyger under hela året. Nedan finns några exempel där Oföränderligt sälgfly har en tydligt avgränsad flygtid under mars-maj, Videvårvecklare flyger på hösten och sedan igen på våren efter övervintring och Svartbältad fältmätare som flyger i två delvis överlappande generationer. Den sista tabellen visar Kaprifolfjädermott som man kan se på vingarna under hela året då man inte sällan stöter på den inomhus på vintern. Fast i själva verket flyger den i en enda lång generation från juli, övervintrar och flyger sedan talrikt utomhus under våren.

Undergrupper av fjärilar

Man delar traditionellt in fjärilarna i dag- respektive nattfjärilar. Namnet nattfjärilar är lite missvisande då många av dessa är helt eller delvis dagaktiva. (Motsvarande termer på engelska är "butterfly" respektive "moth" vilka är lite mer neutrala.)

Dagfjärilar hittar man lättast soliga dagar från mars till oktober. Nattfjärilar kräver lite mer initial ansträngning, men med en kraftig lampa (gärna en så kallad kvicksilverlampa) som dragplåster kan man en ljummen sommarnatt obeservera över 100 olika arter. Även dagtid kan man se en del nattfjärilar, både sådana som är dagaktiva och inte sällan skrämmer man upp nattfjärilar från deras dagkvist.

Länkar: Dagfjärilar Nattfjärilar